Vad är mobil surf och vilken betydelse har den?

Publicerat den av webmaster

Du har säkert hört talas om mobildata, vilket är ett annat begrepp för mobil surf. Men vad är det egentligen och vilken betydelse har den för dig som konsument? Detta ska vi ta reda på i denna artikel!

Till att börja med kan vi nämna att den mobila surfen är vad du använder för att surfa på språng. Det är alltså en slags uppkoppling som du använder när du inte är uppkopplad mot Wi-Fi. Mobila enheter kan nämligen skicka och ta emot datapaket (information) över en trådlös mobil uppkoppling. Det betyder att du kan surfa på nätet så länge som din mobil har täckning i mobilnätet.

Så fungerar mobil surf och denna betydelse har den

Mobil surf fungerar på så sätt att din mobiltelefon ansluter sig till internet via mobilmaster. Med hjälp av mobildata har du tillgång till en internetuppkoppling oavsett var du befinner dig. Detta så länge som du är ansluten till mobilnätet. Om du saknar täckning kan du med andra ord inte ansluta dig till nätet.

Anledningen till att mobil surf är viktigt för dig som konsument är att den:

  • Kopplar upp din mobiltelefon till internet. Det finns en rad olika appar i din mobiltelefon som använder sig av mobildata för att visa uppdaterad och relevant information. Några exempel på sådana är din webbläsare, din e-postklient och dina molntjänster. Utan mobildata skulle dessa inte kunna visa aktuell information utan en uppkoppling via Wi-Fi.
  • All in- och utgående trafik använder mobildata. Surfen används för att skicka information av olika slag till och från din smartphone. Det kan bland annat röra sig om nya inkommande eller utgående mejl, webbsidor som ska visas i din webbläsare, musik som strömmas från exempelvis Spotify, bilder som du laddar upp på sociala medier och mycket mer.
  • Är prisvärd och du har möjlighet att köpa mer. Som vi har nämnt använder sig många appar av mobildata. Du har kanske begränsad surf i ditt mobilabonnemang men du kan alltid köpa mer vid behov. Därför behöver du generellt sett inte använda funktionen i din mobil för att stänga av mobildata. För om du gör detta uppdateras inte längre de olika apparna.

Affärsnyheter – att hålla sig uppdaterad om affärsutvecklingen

Publicerat den av Annie Månsson

Affärsjournalistik är den del av journalistiken som täcker, rapporterar, övervakar och analyserar den affärsmässiga, finansiella och ekonomiska utvecklingen och de förändringar som sker i olika samhällen. De ämnen som ofta behandlas omfattar hela spektrumet av kommersiell verksamhet som produktion, försäljning, marknadsföring, reklam och finansiering. Affärsnyheter används dessutom för att underlätta en bättre förståelse för affärsverksamhet och relaterad industri och används som en resurs för beslutsfattande.

Medan de flesta tidningar strävar efter att täcka alla relevanta frågor, syftar affärstidningar till att tillhandahålla den affärsorienterade delen av tidningarna. Båda tjänar som värdefulla informationskällor för affärsmän.

En affärsnyhetsrapport kan plockas upp av ett antal mediehus för att distribueras.

Med expansionen av affärsmedier och Internet har affärsnyheter blivit en integrerad del av dagens näringsliv. I dag finns det hundratals webbplatser som förmedlar branschnyheter. De sammanställer uppgifter från olika källor och tillhandahåller dem till sina läsare. Informationen kan omfatta de senaste finansiella nyheterna, marknadsuppdateringar, sysselsättningssiffror, nyheter från regeringen och miljön, industriell verksamhet och marknadsundersökningar.

Det har skett en avsevärd tillväxt inom segmentet affärsrapportering i medierna. Många publikationer specialiserar sig nu på affärsnyheter. De sammanställer, analyserar och tolkar fakta som samlats in från olika källor. Medan vissa förlitar sig på traditionella medier har andra gjort övergången till onlinemedier. Alla har bidragit stort till utvecklingen av affärsmedia.

Näringslivsnyheter online har spelat en viktig roll genom att bryta nyheter innan de når allmänheten. De har gett avgörande hjälp för att förebygga och upptäcka företagsbedrägerier och brott mot sekretess. Det har också hjälpt företag genom att förse dem med värdefull information om fusioner och förvärv, betalningsinställelser och konkurser. Många av dessa webbplatser citerar experter inom näringslivet, vilket underlättar en djupgående förståelse av det föränderliga affärsscenariot.

I dag ägnar också många affärstidningar utrymme åt affärsnyheter.

Businessjournalister strävar efter att upprätthålla höga standarder för noggrannhet. Därför är det mycket omsorg som utövas när man lämnar in rapporter för affärsnyheter. Reportrarna kontrollerar om det finns stavnings- och grammatikfel. Artikeln granskas av kollegor och redigeras för att säkerställa att den uppfyller höga krav. En rapport om affärsnyheter kan plockas upp av ett antal mediehus för att distribueras.

I dag ägnar också många affärstidningar utrymme åt affärsnyheter. Några välkända affärstidningar har separata affärsavdelningar. Några av dessa tidskrifter har också börjat publicera sig på nätet. Affärsnyheter är inte bara begränsade till tidningar. Nyheter och information kan också hittas i tidskrifter och magasin.

Leasa och hyra är framtiden – Påverkar även bilägandet

Publicerat den av webmaster

Det blir allt mindre viktigt att äga sin bil, sin bostad eller sina skidor. I storstäder går det mesta att hyra och det är därmed inte oväntat att även privatleasing ökar i popularitet. Detta inte minst bland unga.

Bland framförallt unga är det inte längre självklart att man måste äga sin egen bil. Det blir allt vanligare att hyra det man för tillfället behöver för att därigenom både få en mer ekonomisk och flexibel vardag. Att färre anser sig behöva äga bilen visar även en undersökning utförd av Yougove som Dagens Nyheter presenterade den 20:e september. Undersökningen visade att 70 % ansåg att det var viktigt att äga sin bil 2018 medan 59% ansåg det 2019. Men ser man enbart på unga (18 – 29 år) är det betydligt färre som anser att bilen behöver ägas. Tero Marjamäki, som är pressansvarig på Blocket Fordon, menar att det ”skett ett generationsskifte i sättet att se på bilar och bilägandet”.

Nya lösningar växer fram

När de unga inte längre vill äga sin bil växer nya och flexibla lösningar fram. Det är allt från leasing och bilpooler till plattformar som låter privatpersoner hyra ut sin bil till andra. Leasing har minst sagt ökat rejält med bara 3% av marknaden år 2009 till ca 40 % under 2018. Även här är det de yngre som är mest positiva.

Kan Quickbit lansera svenskt betalkort för kryptovalutor?

Publicerat den av webmaster

Det svenska fintech-företaget Quickbit planerar att lansera betalkort för kryptovalutor redan under hösten. Man hoppas på flera användare – men skatteregler kan begränsa kortets användning. Breakit var första tidningen att rapportera om Quickbits senaste satsning, ett Mastercard som kan används för betalning med kryptovaluta. Genom ett samarbete med Intergio har möjligheten öppnats eftersom Intergio har de tillstånd som krävs för kortbetalningar. Quickbit tror att kortet kan göra att fler använder deras tjänst samtidigt som det kan skapa flera nya intäktsvägar. Man siktar därmed på att bli ”marknadsledande i att interagera användandet av kryptovalutor i världsekonomin”.

Skatteregler kan skapa problem

Att betala med kryptovalutor i Sverige är inte olagligt men gällande skattelagstiftning kräver att varje avyttring noteras eftersom det ska ligga till grund för eventuell kapitalbeskattning.
En person som köper Bitcoin för 10 000 kr och sedan använder ett betalkort för att köpa en vara för 4000 kr måste därmed kontrollera marknadsvärdet på Bitcoin vid försäljningstillfället. Har kursen ökat sedan inköpet har en kapitalvinst skett. Varje avyttring, oavsett om det är via försäljning, växling eller betalning ska bokföras så att årets totala kapitalvinst/kapitalförlust ska kunna räknas ut.

Ansvaret att rapportera in kapitalvinst/kapitalförlust ligger helt på privatpersonen och är inget som påverkar tekniken som Quickbit erbjuder. Däremot finns en risk att många undviker kortet utifrån att det blir avyttring vid varje försäljning. I jakten på skattesmitare har Skatteverket även satt in extra kraft mot så kallade ”kryptofuskare”, personer som gjort vinster på Bitcoin utan att nämna detta i deklarationen.

E-handelsbolag ändrar om i styrelsen

Publicerat den av webmaster

Företaget Sleepo har kallat till årsstämma i Stockholm den tionde oktober i år för att gå igenom bolagets räkenskaper och ändra om i styrelsen.

Två av företagets stora och profilerade medlemmar Fredrik Malmsten och Fredrik Jung Aboou har tackat nej till fortsatt uppdrag i företaget styrelse. I det förslag som valberedningen lämnat uppvisas att man föreslår Fredrik Palm som fortsatt styrelseordförande och även att ledamoten Phillip Nickolsten ska få fortsatt förtroende som ledamot i styrelsen.

Tidigare i år under årets första kvartal blev det tydligt att företaget hade svårt med likviditeten, det vill säga företagets egna tillgångar och pengar. Om förändringarna i styrelsen beror på detta är inte helt klarlagt men det går givetvis att misstänka att det har något med saken att göra.

Två av företagets representanter för de största ägarna är Lars Lindgren och Patrik Rosén och båda två har av valberedningen föreslagits att ingå i den nya styrelsen, tillsammans med Anette Abel.

Det har också framförts i samma veva att styrelsen har bett om tillåtelse, så kallat bemyndigande, från bolagets stämma att få ta beslut om nyemission av aktier till ett värde av en total ökning om maximalt 15 procent. Även konvertibler och teckningsoptioner har nämnts som en punkt som den nya styrelsen vill ha kontroll över. Det har ännu inte kommunicerats ut hur dessa krav kommer att besvaras, men svaren kommer den tionde oktober på bolagsstämman.

Svenskt BNP har stigit

Publicerat den av webmaster

Med en dryg ökning av noll komma en procent steg det svenska BNP:t under årets andra kvartal i jämförelse med kvartalet innan. I förhållande till samma kvartal år 2018 var ökningen en procent. Det är Statistiska centralbyrån som nyligen redovisade siffrorna för landets BNP-utveckling och övriga räkenskaper som kan vara av intresse för analytiker och ekonomer.

Konsumtionen för de svenska hushållen visade en ökning med 1.1 procent under 2019 års andra kvartal och kunde därför visa på ett bidrag med 0.5 procentenheter till landets totala BNP-utveckling.

Samtidigt sjönk dock den offentliga konsumtionen med 0.1 procent. De svenska lagerinvesteringarna visade dock en uppgång som kunde räknas till att bidra till det svenska BNP:t ökade med noll komma en procentenheter. Landets fasta investeringar kunde i brutto räknas till en minskning med 1 procent och drog därför ner det totala BNP:t något, med en beräknad revidering av 0.3 procent.

En sektor som visade på en ökning var importen som steg med 0.3 till skillnad från årets första tre månader som visade ett negativt resultat på -0.5. Exporten däremot stod för ett negativt resultat och landade på minus 0.3 procent för årets andra kvartal. Näringslivet kunde visa en uppgång på 0,2 procent medan antalet sysselsatta i landet minskade med 0,1 procent, liksom arbetsproduktiviteten som visade på samma negativa siffra.

Prisökning i landet med cirka 3 %

Publicerat den av webmaster

Tidningen affärsvärlden har listat de svenska kommuner där priserna på hus stigit mest under det senaste kvartalet, totalt steg priserna med nästan 3 %.

Statistiska centralbyråns uppgifter baseras på månaderna juni, juli och augusti och visade en ökning i hela landet jämfört med de tre föregående månaderna. Också jämfört med samma period förra året har priserna stigit med nästan exakt samma procentenheter. Undersökningen baseras på landet samtliga 21 län och i alla utom ett av länen har det skett en stigning. De största ökningarna har landat på sju procent och det är i Västernorrlands län och i Västmanland. Bara i ett av Sveriges län har det inte skett någon ökning alls och det var i Blekinge, där låg priserna kvar på samma nivåer som innan.

I Eskilstuna och Falun var ökningen som störst räknat i kommuner, med 12 respektive 11-procentiga uppgångar. I de större regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö steg priserna relativt lite, bara 1-3 %. Den kommun med störst prisökning per år stod Karlskrona för, som redovisade en ökning på 12 procent. Andra kommuner visade däremot stora nedgångar, Luleå hade 11 procents minskning medan Varberg och Uddevalla följde med nedgångar på 10 respektive 8 procent. För den som vill köpa ett småhus någonstans i Sverige är snittpriset att betala cirka 3 miljoner kronor.