Kan Quickbit lansera svenskt betalkort för kryptovalutor?

Det svenska fintech-företaget Quickbit planerar att lansera betalkort för kryptovalutor redan under hösten. Man hoppas på flera användare – men skatteregler kan begränsa kortets användning. Breakit var första tidningen att rapportera om Quickbits senaste satsning, ett Mastercard som kan används för betalning med kryptovaluta. Genom ett samarbete med Intergio har möjligheten öppnats eftersom Intergio har de tillstånd som krävs för kortbetalningar. Quickbit tror att kortet kan göra att fler använder deras tjänst samtidigt som det kan skapa flera nya intäktsvägar. Man siktar därmed på att bli ”marknadsledande i att interagera användandet av kryptovalutor i världsekonomin”.

Skatteregler kan skapa problem

Att betala med kryptovalutor i Sverige är inte olagligt men gällande skattelagstiftning kräver att varje avyttring noteras eftersom det ska ligga till grund för eventuell kapitalbeskattning.
En person som köper Bitcoin för 10 000 kr och sedan använder ett betalkort för att köpa en vara för 4000 kr måste därmed kontrollera marknadsvärdet på Bitcoin vid försäljningstillfället. Har kursen ökat sedan inköpet har en kapitalvinst skett. Varje avyttring, oavsett om det är via försäljning, växling eller betalning ska bokföras så att årets totala kapitalvinst/kapitalförlust ska kunna räknas ut.

Ansvaret att rapportera in kapitalvinst/kapitalförlust ligger helt på privatpersonen och är inget som påverkar tekniken som Quickbit erbjuder. Däremot finns en risk att många undviker kortet utifrån att det blir avyttring vid varje försäljning. I jakten på skattesmitare har Skatteverket även satt in extra kraft mot så kallade ”kryptofuskare”, personer som gjort vinster på Bitcoin utan att nämna detta i deklarationen.

Svenskt BNP har stigit

Med en dryg ökning av noll komma en procent steg det svenska BNP:t under årets andra kvartal i jämförelse med kvartalet innan. I förhållande till samma kvartal år 2018 var ökningen en procent. Det är Statistiska centralbyrån som nyligen redovisade siffrorna för landets BNP-utveckling och övriga räkenskaper som kan vara av intresse för analytiker och ekonomer.

Konsumtionen för de svenska hushållen visade en ökning med 1.1 procent under 2019 års andra kvartal och kunde därför visa på ett bidrag med 0.5 procentenheter till landets totala BNP-utveckling.

Samtidigt sjönk dock den offentliga konsumtionen med 0.1 procent. De svenska lagerinvesteringarna visade dock en uppgång som kunde räknas till att bidra till det svenska BNP:t ökade med noll komma en procentenheter. Landets fasta investeringar kunde i brutto räknas till en minskning med 1 procent och drog därför ner det totala BNP:t något, med en beräknad revidering av 0.3 procent.

En sektor som visade på en ökning var importen som steg med 0.3 till skillnad från årets första tre månader som visade ett negativt resultat på -0.5. Exporten däremot stod för ett negativt resultat och landade på minus 0.3 procent för årets andra kvartal. Näringslivet kunde visa en uppgång på 0,2 procent medan antalet sysselsatta i landet minskade med 0,1 procent, liksom arbetsproduktiviteten som visade på samma negativa siffra.

Prisökning i landet med cirka 3 %

Tidningen affärsvärlden har listat de svenska kommuner där priserna på hus stigit mest under det senaste kvartalet, totalt steg priserna med nästan 3 %.

Statistiska centralbyråns uppgifter baseras på månaderna juni, juli och augusti och visade en ökning i hela landet jämfört med de tre föregående månaderna. Också jämfört med samma period förra året har priserna stigit med nästan exakt samma procentenheter. Undersökningen baseras på landet samtliga 21 län och i alla utom ett av länen har det skett en stigning. De största ökningarna har landat på sju procent och det är i Västernorrlands län och i Västmanland. Bara i ett av Sveriges län har det inte skett någon ökning alls och det var i Blekinge, där låg priserna kvar på samma nivåer som innan.

I Eskilstuna och Falun var ökningen som störst räknat i kommuner, med 12 respektive 11-procentiga uppgångar. I de större regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö steg priserna relativt lite, bara 1-3 %. Den kommun med störst prisökning per år stod Karlskrona för, som redovisade en ökning på 12 procent. Andra kommuner visade däremot stora nedgångar, Luleå hade 11 procents minskning medan Varberg och Uddevalla följde med nedgångar på 10 respektive 8 procent. För den som vill köpa ett småhus någonstans i Sverige är snittpriset att betala cirka 3 miljoner kronor.